OM KLICKERTRÄNING OCH KLICKERANVÄNDNING



En klicker är en liten dosa med en bricka eller en knapp på. När vi trycker på brickan eller knappen utlöses ett klickljud. Detta klickljud betingar vi med en belöning. Att betinga ljudet med en belöning innebär att vi får hunden att associera/koppla ljudet med en belöning eller egentligen den lustkänsla som infinner sig då belöningen ges.

Om du blundar och tänker på en skiva citron i din mun är det sannolikt att det kommer börja vattnas i din mun precis som om du redan hade en citron där.

Innan vi kan börja använda klickern måste vi klicka in hunden – dvs få hunden att förknippa ljudet med det goda/lustfyllda. Då vi klickat in hunden kommer ljudet påminna hunden om det goda och därför starta upp exakt samma process hunden som om hon hade ätit godiset. För att den effekten ska kvarstå behöver vi ge godiset varje gång efter klicket, även efter det att hunden är inklickad och vi börjar använda klickern i vår träning. Klickern används som en uppmaning om att gobiten snart kommer.

Det märks när hunden är inklickad. Vi märker det genom att hunden reagerar på klicket med en förväntan på det goda.

När vi har klickat in hunden kan vi börja använda det i vår träning genom att klicka så fort hunden bjuder det beteendet vi vill förstärka (belöna och därmed befästa), sedan ger vi belöningen.



Klickeranvändning

Med klickeranvändning menas varken mer eller mindre än att vi använder oss av klickern i vår träning. Klickern är bra på det viset att vi kan förstärka beteendet omedelbart, oftast snabbare än vi hinner ge gobiten. Ju tätare inpå det önskade beteendet den positiva upplevelsen kommer desto större sannolikhet att just det önskade beteendet förstärks.

Vi kan använda klickern oavsett om vi använder oss av klickerträning/klickermetoden (se nedan) eller endast för att få en bra ”timing”.





Klickerträning (eller ”klickertänk”/klickermetoden) är en benämning på ett träningssätt /en metod som har sitt ursprung i bla delfinträning och då använde vi oftast en visselpipa. Då vi förde över det till hundträning var det också, som oftast, just en visselpipa som användes. Senare kom dosan.

Men klickerträning (klickertänk/klickermetoden) är egentligen helt oberoende av en visselpipa, en dosa eller någonting annat som låter.

Det handlar om att förstärka ett beteende utan att vi lockat/visat hunden vad det är vi vill att hon/han ska göra. Istället inväntar vi ett visst beteende och förstärker det så fort det kommer.



För att lära in ett komplicerat eller någorlunda komplicerat moment/beteende krävs det ofta att vi först plockar isär beteendet i mindre delar och börjar med att förstärka minsta lilla initiativ till ”rätt” beteende. När det är befäst hos hunden går vi vidare genom att förvänta oss ännu ett steg i rätt riktning innan förstärkningen kommer. Det är detta som är Shaping – att förstärka ett beteende eller ett beteendemönster gradvis.

Begreppet ”Shaping” är myntat av B.F Skinner som i viss mån anses vara behaviorismens grundare.

Den vanligaste definitionen på shaping är ”förstärkning av successivt närmande av det slutliga målet”.

Klickerträningens principer är att ”fri-shejpa” fram ett beteende. Att belöna beteenden som uppkommer av en slump och/eller för att hunden bjuder/provar på olika beteenden i hopp om att få belöningen.

En hund som helt eller till stora delar klickertränas blir i regel bättre och bättre på att pröva sig fram och bjuda olika beteenden och därmed lättare att klickerträna. Det brukar heta att en sådan hund är ”klickerklok”.



När vi klickertränar vet hunden vanligtvis att vi har gobitarna och försöker göra något för att få dem. Så småningom gör hen något som antingen är ett första steg till beteendet och då passar vi på att förstärka det. När hunden ”automatiskt” gör rätt i runt 80% av fallen så höjer vi belöningskriterierna något, vi väntar med belöningen tills hunden bjuder ännu lite mer av det förväntade beteendet (målet).

 

 

Steg 1- Klicka in hunden

 

Det första steget är att klicka in hunden.

 

Välj ut något godis som hunden verkligen gillar. Klicka och ge en godbit, klicka igen och ge en gobit igen. Upprepa detta 2-7 gånger direkt efter varandra. Ta en paus och kör igen. Hunden behöver/ska inte göra någonting speciellt för att få klicket och godiset, den här fasen går endast ut på att klicka in hunden, dvs att få hen att koppla ljudet till något lustfyllt.

 

Håll gärna handen med klickern rakt ned längst kroppen eller t.o.m lite bakom ryggen när du klickar. Om din hund brukar vara känslig för ljud kan du dämpa ljudet i början genom att ex hålla klickern i en tygbit. Det finns också speciella klickerdosor där en kan reglera ljudet och med en känslig individ kan det vara värt att investera i en sådan och då börja med det lägsta ljudet.

 



 

Till en början gör ni den här övningen då ni står stilla. Fortsätt att göra så här i flera ”träningspass”, gärna upp till 10 gånger (där det klickas och ges godis 2-7 gånger) och med minst 2 minuters mellanrum.

 



 

"Klick" kommer , ganska snabbt, betyda "snart kommer godiset”/ tillfredsställelsen/det lustfyllda. När klickljudet är befäst kommer det dra igång hundens belöningssystem. Du märker det genom att hunden riktar sin uppmärksamhet mot dig och förväntar sig godiset.

 

Det är då vi säger att hunden är ”inklickad”. När du märker att detta sker, gör gärna 2-3 sådana här pass till innan du går vidare med nästa steg- att använda klickern för att förstärka beteenden.

 



 

Steg 2 - Beställ de beteenden du vill ha hos din hund genom att observera hunden och förstärka det du vill förstärka

 

Nu börjar det roliga!

 

Föreställ dig att du har en magisk liten mojäng som kan förstärka och befästa allt du vill förstärka och befästa hos din hund. Du har faktiskt en sådan mojäng nu. Träna runt 4 minuter åt gången (eller mindre om hunden lätt tröttnar, koncentration är delvis en träningssak). Varje gång du ser ett beteende som du uppskattar och vill befästa hos hunden så klickar du. Tänk dig att "klick" är en beställning, för det är exakt vad det är.

 

Välja ut 4 minuter av vardagen (exempelvis en promenad) och leta där efter beteenden som du vill förstärka.

 

Vad beredd med klickern då hunden ex. tar kontakt med dig, kommer till dig, går bra i koppel, accepterar att en cyklist cyklar förbi eller vad helst annat som du tycker är värt att bevara och förstärka hos din hund.

 

Glöm inte att att ge godis efter varje klick! Om du skulle glömma det några gånger kommer effekten snart börja minska. Men den kommer igen när du återgår till att bli konsekvent med att ge godiset.

 

Lägg märke till hur många saker din hund gör som du faktiskt uppskattar, förutom själva inlärningen av önskvärda beteenden så har det en positiv effekt på vår relation till hunden (och andra varelser) att vi öppnar ögonen för det som är bra och positivt.

 



 

Steg 3 - Lär in ett moment med hjälp av klickerträning och/eller klickeranvändning

 

Välj ut något nytt du vill lära din hund! Tänk på att dela upp det i väldigt små bitar /steg om det är något komplicerat eller ganska komplicerat.

 

 

 


Att shejpa in ett hållande (för Apport, rullmarkering mm)

För att förklara detta på ett mer konkret vis följer här en stegrings-beskrivning /en shaping-plan som går ut på att lära en hund att gripa ett föremål från golvet och hålla kvar det.

Varje gång det står ”förstärka”, ”förstärker ”eller ”förstärks” menas att vi klickar och sedan ger en väldigt god godbit.

Shejpingplanen innebär att vi börjar med att ett beteende som är i någorlunda i närheten av det önskande beteendet, dvs ett beteende som utgör ett första steg till det slutliga resultatet/målet. När det första steget/delmålet är inlärt (hunden förstår att hon/han ska göra det för att få belöningen) så väntar vi med att förstärka tills hunden gör eller kommer i närheten av att göra det andra steget. När vi gör så, dvs slutar att belöna det ena steget och väntar med belöningen tills steget efter, så säjer vi att vi höjer belöningskriteriet. När det andra steget är inlärt , ökar vi belöningskriteriet, dvs väntar tills hunden gör det tredje steget innan förstärkningen kommer. Och så fortsätter vi: allt eftersom träningen fortskrider slutar du förstärka beteenden som inte är tillräckligt nära målet. Det är viktigt att ett steg är inlärt (att hunden förstår vad som förväntas) innan vi höjer belöningskriteriet. En bra tumregel är att hunden ska bjuda det aktuella steget minst 2 av 3 gånger innan du höjer kriteriet. Och vänta gärna inte längre än tills dess att hunden klarar det 4/5 gånger, för då är det så liten utmaning för hunden att hen kan bli uttråkad och tröttna.

Om vi ska lära hunden att gripa ett föremål från golvet och hålla det i munnen kan vi använda oss av dessa successiva närmanden av slutmålet:

  1. Att bara vända sig mot/titta på föremålet förstärks

  2. Endast rörelse mot föremålet förstärks (minsta lilla rörelse räknas)

  3. Endast en tydlig rörelse mot föremålet förstärks

  4. Endast en så tydligare/större rörelse mot föremålet än den som hittills är gjorts förstärks

  5. Endast en rörelse nästan hela vägen fram till föremålet förstärks

  6. Endast att, på något vis, nudda föremålet förstärks

  7. Endast en antydan till att gripa föremålet förstärks

  8. Endast ett gripande förstärks (även om gripandet är vagt)

  9. Endast ett tydligt gripande förstärks

  10. Endast då hunden håller föremålet i 2 sekunder förstärks

  11. Endast då hunden håller föremålet i 4 sekunder förstärks

  12. Endast då hunden håller föremålet i 6 sekunder förästärks

  13. Endast då hunden håller föremållet i 8 sekunder färstärks

  14. Endast då hunden håller föremålet i 10 sekunder förstärks

  15. Endast då hunden håller föremålet i 12 sekunder förstärks

Så här kan du hålla på tills hunden håller föremålet så länge som du bestämt att hunden ska lära sig att hålla det.

Det är högst möjligt att hunden hoppar över några steg då vi gör en sådan här plan. Då fortsätter vi bara från det utgångsläget istället. Dvs bjuder hunden beteendet i steg 4 de allra flesta gånger så går vi vidare till steg 5 även om hunden aldrig gjort steg 1, 2 eller 3.

Planen är gjord i dessa små steg bla för att illustrera att det går att lära en hund i princip vad som helst om vi bara bygger en tillräckligt säker ”brygga” till resultatet. Den här saken är väldigt viktig att förstå då vi jobbar med hundar. Inga mål är stora nog att det inte kan delas upp i så små steg att vi kan lära in ett steg i taget. Och från ett väldigt litet steg är det en väldigt liten prestation att gå till nästa pyttelilla steg. Om en person ska klara av att klättra upp för exempelvis en stege måste stegpinnarna vara så nära varandra att det är möjligt för just den personen att klättra.





Förtydligande av skillnaderna mellan klickeranvändning och klickerträning:

 

Klickeranvändning: Vi använder klickern. Antingen tillsammans med klickerträning/klickermetoden eller endast för att få en bra tajming.

 

Klickermetoden: Vi är mycket restriktiva med att visa hunden vad vi vill att hen ska göra. Vi väntar istället in rätt beteende (oftast en liten bit av ett delmål) och passar då på att förstärka (belöna). Klickerträning/ klickermetoden går att använda både med och utan själva klickern.

 









 

 





L*Y*C*K*A   T*I*L*L