"Sitt stanna" är en regel och vi använder det för att momentet är bra att ha men inte minst för att stärka vår regelpotential. 

Med "regelpotential" syftar jag på vår förmåga att säja "Nej" på ett sätt som fungerar. Med "fungerar" menar jag att hunden lyssnar och följer vår signal inom några få sekunder. 

Det finns flera faktorer som bidrar till hur effektiv vår "regel-potential blir". 

Ett tydligt ”nej” är något som är värt för hunden att följa. Vi skapar det genom att:

• Göra upp med oss själva om vilka regler som vi verkligen kan stå för att sätta så att vi blir trovärdiga. Det gör att vi blir konsekventa. 

• När vi är säkra på att hunden vet att det är en regel bör vi inte säja signalordet (ex "sitt" mer än en gång. Om de inte lyssnar kommer istället ett snabbt "NEJ" och gärna att man använder kroppsspårket, går fram och "fejsar" dem. 

• Vara närvarande i oss själva då vi sätter gränsen/säjer nej och rakt igenom mena vad vi säjer/stå för vår ståndpunkt. Det är en mental sak som man kan behöva träna på som människa. Vi är inte lika vana att använda kroppsspråket som hundar är. därför kan de tycka att vi är vaga om vi inte också visar med kroppen att vi menar allvar. 

• Vara lugna och bestämda snarare än hysteriska (lättare sagt än gjort om vi ska vara snabbt framme och säja nej). Det är värt att ta hänsyn till att en hund uppfattar en lugn och tydlig person som självsäker (någon som är värd att följa) och en hysterisk person som viftar/går upp i falsett osv som en osäker person vars regler förmodligen inte är trovärdiga/värda att följa. 

• Förvänta oss att hunden följer våra regler och tar våra ”Nej” på allvar. Tro på att hunden kan göra det, hundar liksom barn, gör ofta vad de förväntas göra och iom det behöver vi kunna se objektivt på vilken betydelse våran förväntan har.

• Den här sekunden är en helt ny sekund. När du tror/tänker att det är en självklarhet att hunden följer reglerna och lyssnar på ”Nej” så kommer du visa det med ditt kroppsspråk och en hund missar sällan det. Man får helt enkelt leva sig in i hur det skulle kännas om man var 100% säker på att hunden kommer att lyssna. 

• Se till att hunden tar vårat nej på allvar. Fullfölj uppdraget med att ett ”Nej” är ”Nej. Lämna aldrig  situationen innan du är helt säker på att hunden har tagit in ditt Nej. 

• Läs paragrafter om du behöver det för att ta dig till rätt attityd. 

• Att ta i hunden kan vara effektivt för att få kontakt (medan att istället hålla hunden nära i kopplet ofta har en väldigt dålig effekt). Men likadant här: Ta i sådana fall med lugn och bestämt/tydligt, inte hysteriskt/våldsamt. Att göra illa hunden ex nypa är dels förbjudet och dels så kan varken du eller hunden vara speciellt närvarande i en sådan situation. Vid fysisk/psykisk smärta stänger vi av, varken vi ger eller tar emot. Ibland kan en bli väldigt, väldigt arg på en hund. Det är bra att visa det och det absolut bästa sättet att visa det är att tillåta sig känna det och samtidigt berätta för hunden exakt vad man känner/tänker. Hunden kommer förstå din ståndpunkt och så länge du är närvarande/ärlig så går det också för hunden att ta till sig den. Klarar vi ej av att vara mentalt närvarande i vad vi känner och istället börjar rycka i kopplet eller skrämma hunden så kommer hunden eventuellt försöka avbryta sitt beteende (om han/hon klarar av det) av rädsla för vad som annars kan hända, men utan att det går in på ett sätt som är verksamt i längden. Det kan absolut hjälpa att skrämma/hota/straffa, MEN vi blir isf också beroende av det , vi måste fortsätta med det och ofta trappa upp det. Bättre är att försöka ha en närvarande och ärlig relation där en bygger upp de strukturer som behöver finnas för en bra vardag.